torsdag 1 augusti 2013

High Chaparral

Då var vi hemma igen efter en nästan 75 mil lång road trip i Småland. Vi har haft 4 underbara dagar. Som jag nämnt tidigare var vi på High Chaparral i tisdags. Vi trotsade regnet och begav oss ut i skogarna. Vi ångrade oss inte!

Jacob var lyrisk. När han fick införskaffat sig en cowboyhatt, ett gevär och en sheriffstjärna så lyste det i ögonen och han gav sig ut för att leta banditer. När han dessutom fick träffa Lucky Luke och se hur han hanterade bröderna Dalton så var det kärlek vid första ögonkastet. Jacobs alias är numera Lucky Luke :)



Som ni ser på bilden ovan var vi även i Old Mexico för att försöka få en skymt av Zorro. Tyvärr missade vi honom men passade på att bekanta oss med hans hemstad. När vi var där hörde vi skottlossning på håll. Det är banditerna som överfallit tåget borta i vilda västern.
Med laddat gevär tog Jacob oss dit och där fick vi se en hel del skjutglada cowboys och häftiga hästar. Wild West Show var intensiv med mycket slagsmål och skottlossning.
Barnen bör ha hörselskydd om ni åker dit då det är mycket pang pang som låter högt och lätt skrämmer dem. Detta varnas det för men det är proffsigt gjort då de både före och efter förklarar för alla närvarande barn att det är på låtsas och de får även vara med och "väcka" de skjutna/döda.



Borta hos indianerna var det lite lugnare. Här kunde barnen gå in i indiantälten och få bekanta sig med High Chaparrals indianer. Indianerna är Siouxer men tillhör tydligen stamindelningen Nakota-indianer. Här fick vi uppleva deras indiandans och publiken fick prova på ett par steg.



Det bästa på High Chaparral var nog trots allt Buffalo City, barnens egna vilda västern. Här var en hel stad uppbyggd med små söta hus anpassade för alla barn. Lite som Lotta på Bråkmakargatan på Astrid Lindgrens värld. Ungarna kunde springa in och ut ur sheriffens hus, banken, postkontoret mm och sätta varandra i fängelse. De sköts hej vilt med knallskott och ungarna älskade det! Alla barn lekte med alla och glädjen var enorm. Vilken lycka!



Detta var ett minne för livet för Jacob. Definitivt ett ställe att återkomma till. Kanske när solen skiner nästa gång :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar