Jag hoppas inte, men risken är överhängande.
I snart två veckor har vi tampats med en envis feber som kommer och går bäst den vill. Astman har vi fått ganska bra bukt med och det känns som om vi är på rätt väg.
I natt var första hela natten utan att Jacob vaknade och utan den där elaka hostattacken. MEEEN.... Nu kommer nästa bakslag. "Mamma, ajaj i örat". Humöret svajar och tålamodet är i botten. Jag anar oråd...
Det blir en ny hemmadag imorgon och 8:00 hänger vi på luren till Vårdcentralen. Får se hur länge panodilen håller i natt och om det brakar loss ordentligt eller vad som händer.
Over and out från sjukstugan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar