onsdag 11 januari 2012

Var går gränsen?

Tänkte göra er delaktiga i detta inlägg. Frågan är var gränsen går enligt er.
Skolan som ligger bredvid Jacobs dagis håller ju på att renoveras. Det har säkert ingen missat, varken i verkliga livet eller på bloggen. Renoveringen/bygget har snart pågått i ett halvår och det ska fortsätta fram till slutet på sommaren. När nästa läsår börjar ska det stå klart. Då är skolan totalrenoverad, ny matsal har byggts, gamla matsalen rivits, skolgården gjorts om, ny infart skapats, nya lokaler tagits fram på skolan för ett nytt dagis samt flyttat och gjort om hela utegården för Jacobs dagis.

Att vistas på ett bygge har både för och nackdelar. Ungarna stormtrivs med alla stora maskiner och de härmar och tar efter. Dock har allt detta en baksida. Ljudnivån! Bullret!
Att de har en temporärt anlagd utegård fungerar bra. Ungarna trivs och är anpassningsbara. Personalen gör verkligen sitt yttersta för att det ska fungera för alla. DOCK finns det dagar då saker och ting brister enligt mig.
Har man tagit ett beslut om att små barn ska vistas i direkt anslutning till en byggarbetsplats MÅSTE man väl ha haft frågan uppe vad man ska göra när ljudnivåerna skenar. Alla vet väl hur det låter när de spränger berg eller när de hackar sönder stora stenblock med dessa gigantiska maskiner!? Eller? Det låter för jävligt kan jag berätta...
Tänk er denna skara barn ute bara några tiotals meter ifrån detta oljud. Åldrarna är från strax över 1 år upp till 5år. Det man ställt sig frågande till är ju om deras hörsel kan skadas!? Vem upplyser en om detta? Är det någon som gjort mätningar? Och vem som helst kan ju lista ut att det inte är ett superbra alternativ att ha små barn i en sådan bullrig miljö dagarna i ända. Jag säger inte att det är så här alla dagar, långt ifrån, men igår var en sådan dag...
Jacob stod och höll för öronen när vi hämtade honom. Ska det vara så?
95 dagar av 100 är det helt okej för barnen att hålla till på sitt dagis, men dessa dagar det inte är okej, ska inte kommunen ha en plan B då? Ska man som förälder acceptera barnens bullriga miljö för att det inte finns någonstans att göra av ungarna dessa dagar? Nej, skulle jag vilja säga. Vad säger ni?

Det ifrågasattes på föräldrarmötet i höstas av ett flertal föräldrar, men det kändes lite som att rektorn förmedlade "gilla läget". Vet hon ens om hur situationen är dessa dagar. Är hon där nångång?

Igår fick jag spelet för en sekund och skickade ett brev till rektorn. Jag vet inte om jag gjorde rätt eller fel, men ibland måste man säga vad man tycker. Kan de inte tänka själva får vi tänka åt dem. Tyvärr lär det säkert inte bli någon förändring, men det kan ju vara bra för dem att känna till att det finns föräldrar som reagerat. Hur skulle de själva må om de hade sitt kontor mitt ibland alla dessa maskiner som går på högvarv?

1 kommentar:

  1. Helt rätt att skriva till rektorn. Barn skall absolut inte behövas utsättas för sådant buller!
    Berätta hur det utvecklas.

    SvaraRadera